lärarmanual

gick lite utanför litteraturlistan och laddade ner ontariolärarnas manual för att undervisa i litteratur. ett mästerverk från the ontario ministry of education anno 1916. vissa saker är fortfarande aktuella, som att det är viktigt att lära rugratsen att uppskatta litteratur redan från början genom att läsa för dem. andra saker skulle nog inte vara så populära i dagens sekulära samhälle, som att ha med "the lord is my shepherd" i litteraturlistan med syftet att  "lead the pupils to appreciate the beauty and power
of the language of this Biblical lesson, and to feel a confidence
in God's protection and support.". 



nuförtiden är det inte så mycket fokus på att lära sig saker utantill (minsta antal rader per vecka enligt årskurs), speciellt inte bibelverser. och textanalyser kommer inte heller med färdiga svar om sakers betydelser. "the answers given to questions
are those which pupils may be expected to give after corrections
and additions have been made by themselves and
the teacher." barnen får nog inte heller veta vad de ska tycka bäst om...

"Do old ladies usually like to play games? No, they generally
prefer to read or sew. "

"Which cantos do you consider are the best? The first and
the fifth" 

det borde ha varit så mycket enklare förr. jag minns när jag gick i skolan och man var tvungen att berätta vad man tyckte bäst om. men framförallt skulle man berätta varför. och det var ju bara jobbigt.



jag tror inte att lärare nuförtiden varnar elever, speciellt pojkar från att läsa "the dime thriller". ty, "[l]iterature that leaves the
mind so feverish that the pupil loses interest in other subjects
is worse than no literature". istället ska man läsa böcker av liknande innehåll, riddare och så vidare, fast som räknas till finkulturen. bra exempel är ivanhoe och tennysons passing of arthur. nu misstänker jag att man bara är glad om barnen läser överhuvudtaget.



boken introducerar också det här med att arbeta ämnesöverskridande: "[t]he literature
lesson may be an effective agent in the recall of ideas
that have had time to be assimilated from previous nature
study, history, or geography lessons". jag som trodde att det var en nymodighet.



och det som jag hoppas fortfarande gäller, gällde även då. är man bara tillräckligt engagerad och passionerad så kommer allt att gå bra. "The teacher who has
wide information and genuine interest in his work will
seldom fail to arouse a real pleasure in the literature
lesson.". det ger mig hopp. för vem är mer intresserad av shakespeare än tant jenny? och vem kan engagera ett gäng sexor till att läsa don quijote bättre än... just det, tant jenny?


hur ger man eleverna något att göra, för att hålla de ifrån att hitta på "mischief"? well, de kan läsa. det fungerade i alla fall förr. och ge dem bra frågor att svara på.

"The supplementary, or extensive, reading may be
given as seat work or home work. As seat work, it can
come as a grateful relief from the arduous tasks in the
ungraded school and will keep many an active mind from
getting into mischief. By questioning about the main
facts the teacher can assure himself that the work has
actually been done. This questioning should not be used
only to catch the negligent; it should give pleasure to
the pupils as a conversation with them about their
pleasant occupation. It should be done very informally,
often as two intelligent people would discuss a book. The
questions should be broad in their scope and should not
dwell on matters of detail. If it is a story that is to be
considered, it should be examined as follows: Discover
what are the difficulties set up; how they are brought
about; how they are overcome; how many threads of
interest there are; why certain characters are introduced;
what would be the effect if certain parts were omitted;
to what extent the final solution is logical. "

 anyways. anledningen till att jag läsa boken var för att jag trodde att den skulle innehålla någon slags masterplan för att undervisa. man visste liksom allting bättre förr. men inte då. istället kommer de fram till det som min utbildning återkommer till oooooom och oooooom igen:

 "It is impossible to exemplify on paper actual teaching.
Actual teaching, as all other practical matters, is in
large measure determined by circumstances and conditions
which are never twice the same. A large part of
a teacher's skill lies in the sympathetic perception of
these conditions and in the power of adapting himself
to them on the spur of the moment. The teacher should
have a definite aim in view, and a general conception
of the proper method to be followed; but these will be
modified by the character of the pupils before him, of
the answers given, of the manifestation of interest, and
the comprehension of the various points brought forward.
A question quite proper in one case will be quite
out of place in another. What knowledge should be
imparted by the instructor, what elicited from the pupils
themselves, what matters dwelt upon, what lightly passed
over—these things can only be determined by the actual
circumstances."



nämligen att allt är situationsbundet. en metod som funkar i en klass gör det inte i en annan. det som funkar på en torsdag, gör det inte på en fredag. så synd.



underhållande läsning i alla fall. den får fyra canadian red ensigns av fem.