little women

yesiree, jag tog mig igenom louisa may alcotts mästerverk little women, några år senare än vad jag kanske borde ha läst den.

boken utspelar sig på andra sidan dammen under andra hälften av artonhundratalet (det börjar under inbördeskriget). vi får följa de fyra döttrarna meg, beth, jo och amy marchs uppväxt, i lyckliga stunder såväl som sorgliga. wäääh.... men, "into each life some rain must fall, some days must be dark and sad and dreary". tyvärr.

tanten jag identifierar mig mest med är jo. sådär manhaftig och självständig vill jag också vara!



boken har en del genomgående teman som man nog gjorde bäst i att leva efter. live, love, pray, work. ungefär. även om familjen anses vara fattig så ska tanterna vara glada för det de har och inte klaga, ty det finns de som har det värre. i ett kapitel bestämmer sig de små tanterna för att ta semester och vila upp sig lite. inga hushållssysslor. bara lek. det resulterar i katastrof: teet blir inte serverat i tid och gardinerna blir inte dammade, eftersom mrs march (mamman) lämpligt nog också ville chilla, samt kanske lära tanterna en liten läxa. av det lär sig tanterna to...

 "have regular hours for work and play, make each day both useful and pleasant, and prove that you understand the worth of time by employing it well. then youth will be delightful, old age will bring few regrets, and life become a beautiful success, in spite of poverty."

det är också viktigt att tjäna herren och be lite då och då. samt vara en bra fru och moder. med lite kärlek så kommer man långt och då spelar pengar inte så stor roll: "a woman's happiest kingdom is home, her highest honor that art of ruling not as a queen, but as a wife and a mother".



helt okej bok, lite gullig sådär. fast jag hade nog uppskattat lite mer spänning. det liksom.... händer inte så mycket. ja. förutom att tanterna växer upp då. fast det tog allt för många sidor. den får tre egensydda nattmössor av fem.