"men denna världen var i sin tur uppdelad i två delar, en gammal och en ny. hans hemort låg i gamla världen, i den värld som var bräcklig och skröplig, förbrukad och ålderdomssvag. där var folket utslitet, utlevat, gammalt och klent och förbi. i deras uråldriga boningsorter stod allting stilla. [...]
men långt borta, på andra sidan jordens klot, låg nya världen, som var nyss upptäckt och befolkad. nya världen var ung och färsk och full av rikedomar och härligheter av alla uptänkeliga slag. och de som där var bosatta, det var unga och raska och kvicka människor, som hade hela livet framför sig."
egentligen borde jag skriva examensarbete. men istället har jag roat mig med att läsa vilhelm mobergs mästerverk "utvandrarna" från 1949. det är den första delen av fyra om bonden karl-oskar nilsson och hans fru kristina från ljuders socken i småland. de bestämmer sig för att flytta från hungern och fattigdomen i sverige till nya möjligheter i nya världen. så de auktionerar ut sitt lösöre, säljer gården korpamoen och träffar ett annat gäng utvandrare från samma socken vid ett vägskäl. tillsammans hoppar de på briggen charlotta i karlshamn som ska ta dem till new yorks hamn. de var de första av många som lämnade eländet i "sverjet".
att åka till amerrka var en mycket större deal förr i tiden. i stället för en continental airlines flight på sex timmar med en egen skärm som de kunde se på de senaste avsnitten av homeland kunde de se fram emot en överfart som skulle ta månader, inkludera stormiga hav samt ett och ett annat dödsfall. det är en massa elände i boken, men det är ändå en intressant historisk roman. jag har lärt mig massor av nya saker. en hel del småländska fraser, bland annat.
"- jag töcker om dej, kal oska. har allti gjort'at. vi ä di goaste vänner...
- jaa... di goaste vänner, dä ä vi...!"
den får fem vadmalsskjortor av fem.
Kommentarer
Skicka en kommentar