“Sometimes you need to scorch everything to the ground, and start over. After the burning the soil is richer, and new things can grow. People are like that, too. They start over. They find a way.”
I Shaker Heights är allting planerat in i minsta detalj, och Elena Richardson är personifieringen av detta suburbialiv enligt spelreglerna. Hon mäter till och med upp sina frulleflingor för att vikten varken ska röra sig åt en eller det andra hållet. På ytan verkar familjen Richardson som helt perfekt; framgångsrika föräldrar med snygga, smarta, populära, sportiga ungar. Fast det kan ju såklart bli lite jobbigt om man inte passar in i formen, som yngsta dottern Izzie. Då kanske man letar upp lite bensin och tändstickor och tuttar på sitt hus lite grann. Ty så börjar boken: familjen ser sitt hus brinna ner och funderar på vart Izzie kan ha tagit vägen.
.... och så hoppar historien tillbaka till ungefär ett år tidigare när Mia och hennes dotter Pearl som tidigare levt ett kringflackande liv bestämmer sig för att slå sig ner i Shaker Heights. Det här ska bli deras sista anhalt, har Mia lovat och Pearl skaffar sig vänner i barnen Richardson och börjar hänga i det hushållet och ser på Jerry Springer på deras bekväma soffa.
Vidare introduceras en vårdnadstvist. Paret McCullough, vänner till familjen Richardson, har tagit sig an en övergiven bebbe efter att ha försökt få barn själva länge och de är #blessed osv, tills barnets mamma och tillika Mias kollega inser sitt misstag och gör anspråk på sin unge. Rättegång börjar. Mr Richardson är familjens advokat och Shaker Heights delas i olika läger beroende på om de är team adoptivfamiljen eller team biologiska mamman. Mia tar parti för sin kollega, vilket irriterar Mrs Richardson som bestämmer sig för att gräva i detta (nämnde jag att hon är journalist?). Vem är Mia egentligen? Vad har hon lämnat bakom sig?
Helt ok bok, om än lite lång. Jag tror att jag uppskattade 90-talsthrowbacksen mest. Tre fall av daytime-tv med stolslagsmål av fem.
Kommentarer
Skicka en kommentar