Sportlov, tid att läsa för nöjes skull igen och då blev det den svenska översättningen av Red, White and Royal Blue som jag hade lagt i min "Want to read"-bokhylla på Goodreads, efter att ha noterat att den röstades fram som Best Romance 2019.
Den här boken utspelar sig i något slags parallellt universum under onådens år 2020. Amerika har blivit välsignat med sin första kvinnliga president, det är okej att trängas på nattklubbar, flyga fram och tillbaka över Atlanten och Wimbledon äger rum.
Nåväl, tillbaka till presidenten. Hon är demokrat. Från Texas. Frånskild och tidigare gift med man av mexikanskt påbrå, som hon har två barn tillsammans med. En av dem är Alex Claremeont-Diaz, huvudpersonen i den här boken, som handlar om hur han fattar tycke för ingen mindre än prins Henry av England. Bäst att hålla det förhållandet hemligt och hitta på ursäkter att träffas i diplomatins namn. Ty, det skulle ju kunna skada kronan och den stundande valkampanjen om det kom ut...
Njä. Jag förstod inte riktigt dess positiva mottagande. Det var som om den försökte för mycket. En blandning av Simon vs. the Homo Sapiens Agenda, House of Cards och typ... Fifty Shades of Grey. Hade kunnat klassas som litteratur för unga vuxna om det inte vore för innehållet i samma liga som den senare titeln. Jag tror också att den hade vunnit på att vara kortare än de 474 sidor som den utgörs av. Två kärleksmejl historiska citat av fem.
Kommentarer
Skicka en kommentar