Jag har ömsom lyssnat på, ömsom läst boken "Döden går på visning" (uppskattar att ha valmöjligheter; lyssna när jag vill organisera kökslådor, läsa själv när jag är på det humöret) som är skriven av Anders de la Motte och Måns Nilsson i samarbete och är den första delen i serien Morden på Österlen.
I centrum har vi den lokala polisen Tove Esping, relativt ny på det här med att lösa mord, och the big shot Peter Vinston. Sic. Med enkel-v. Från Stockholm och van vid att lösa mord så till den grad att fall lösta av honom studeras på polisutbildningen. Han har åkt ner till Österlen för att vila upp sig då han blivit sjukskriven i väntan på en annan typ av utredning; om hans yrselanfall, och för att umgås med sin dotter. Blir det lugn och ro? Cava i bersån? Näj, såklart inte. Ty när lyxmäklaren Jessie Anderson känd från något som kan liknas vid Svenska Hollywoodfruar ska visa ett nybyggt hus i trakten, något som har stuckit i lokalbefolkningens ögon rejält avlider hon i ett olyckligt fall på ett konstverk i form av en stor fiskekrok. Är det här verkligen en olycka som det först verkar likna?
För att citera boken:
Det här mysteriet handlar om många saker”, ... ”Starka känslor, ouppklarade affärer.” ... ”Om kärlek och hat.” ... ”Men också om Kung Lear, ett sommarprat och en gäckande katt. Och, inte minst – om familjeband.”
En mysig och ganska lättsmält sommardeckare med ingredienser som sommar i P1, glass och harrrliga Österlen. Vissa av karaktärerna är kanske lite överdrivna men jag gillar boken som helhet. Minus för inläsarens oförmåga till att efterlikna skånsk dialekt men det är kanske inte så relevant i sammanhanget. Fyra äggakagor av fem.
Kommentarer
Skicka en kommentar