Pengar av Victoria Benedictsson

Om man tänker att boken ska handla om privatekonomi så kan man ju bli aningen besviken men detta kan förhindras genom att man blir varse om informationen på baksidan innan läsningens begynnelse. 

Pengar skrevs 1885 och gavs ut under pseudonymet Ernst Ahlgren, ty det var så Benedictsson jobbade. Verket handlar om Selma Berg som drömmer om att bli konstnär, fast när hon är sexton år gammal gifter hennes förmyndare bort henne till patron Kristenson och då blir hon ju hustru och kan inte syssla med någon slags utbildning eller självförverkligande. Då hon endast hade en pensionsutbildning var och ju var kvinna visste hon inte riktigt vad hon gav sig in på när hon lite sådär halvhjärtat tackade ja till ett äktenskap. Med tiden mognar hon och inser vad ett äktenskap egentligen skulle innebära; 
"Det skall vara en förening av fria, självständiga individer och åsyfta deras inbördes samarbete och utveckling, icke för en tid blott, utan för hela livet. Alla uppställa icke så höga fordringar, och de flesta måste nöja sig med så oändligt mycket mindre; kvinnan blir endast ett tämligen överflödigt supplement till mannen, ett supplement, som i allmänhet icke heller är någonting i och för sig själv. Den ene har som personlighet icke behov av den andre; man går var sin väg, arbetar på var sitt område, utan att bekymra sig om varandras strävan för annat än resultatet." 
... och hon blir allt mer missnöjd med tillvaron.  
Jag tyckte om boken, kritik mot dåtidens dubbelmoral. Blevo folk av det otäcka könet bortgifta vid sexton års ålder? Nuh-uh. 
Språket var stundtals svårt och jag fick slå upp en del ord som exempelvis pjunk, men nu har jag utökat mitt 1880-tals lingo så det är lugnt. Fem utflykter till Nationalmuseum av fem. 
Till sist vill jag visa något som liknar en lite äldre version av Miss Lis Komplicerad i vilken vår hjältinna Selma Berg radar upp sina brister och äh, möjligen hinder för ett äktenskap. 

"Först så avskyr jag att laga mat, och det är ett stort fel.
[...]
- Så är jag häftig.
[...]
- Men så är jag ett yrväder, och så är jag egensinnig, och så är jag en slarva, och så är jag näsvis, och så går jag ur och i folk med stora träskor. Och tror du mig inte, så fråga bara faster.
[...]
- Och aldrig i världen kan jag bli kär i dig."

Kommentarer